Det blev ett minst sagt levande kommentarsfält under måndagens inlägg. Någon verkade vilja få det till att jag tycker det är ok med rasism för att jag skrev att det inte känns rimligt att bortfärda alla som röstat SD i år som korkade rasister. Jag trodde det var fullkomligt självklart att jag inte sympatiserar med SD och att jag är rädd för den polarisering partiet skapar. Men jag blir också förskräckt över den polarisering som sker överlag mellan rött vs blått. Det känns som det bara är massa glåpord åt båda hållen där man vill idiotförklara den andra och tror sig sitta på det enda riktiga svaret. Tonen är så hård från alla håll så min känsla av att något gått sönder i Sverige bara stärkts. Min vän Elaine formulerade det så bra på sin Instagram häromdagen: "Skrik idioter idag och få fiender. Säg något annat imorgon och få anhängare. ❤️ Jag förstår den dagsfärska affekten i att anklaga meningsmotståndare för att rösta fel, och jag ser det mänskliga i att hitta syndabockar för det många tycker är fel och lika många andra rätt. Fråga: När blev du senast motiverad att tänka annorlunda när argumenten inleddes med att du kallades ”idiot” eller fick känna dig som en syndabock? Om du inte gillar polarisering, polarisera då inte. Om du vill att folk ska tänka annorlunda, gör då annorlunda än de partiledare som gått till personangrepp mot meningsmotståndare och deras anhängare. Attackera inte det du tycker är dåliga argument, servera istället de som lett dig till din övertygelse - och det med respekt och en gnutta kärlek. SD har till exempel fått en massa hat och förakt genom valåren. Den procentuella trenden ser vi. Hat är doping för övertygelser som innehåller hat (jag vet inte ett parti som är i avsaknad av det senare, retoriken att döma). Förakt är doping för mer förakt. Ta till en ny kokbok med andra ingredienser. Jag kan varmt rekommendera ”Martin Luther Kings recept:”Darkness cannot drive out darkness, only light can do that. Hate cannot drive out hate, only love can do that.” Fråga dig själv huruvida du vill få folk att känna sig som idioter eller få en förändring. Förändring där ute börjar inifrån oss själva. Om du vill att folk ska tänka annorlunda, va annorlunda. Försök.❤️ Ett ödmjukt tips från en retoriker som försöker varje dag men misslyckas var och varannan. Det finns gott om digitala bevis på det senare, men att försöka är en bra början." Jag hyser inga tvivel om att det finns många rasister inom SD men jag har svårt att tro att alla som i år lagt en röst på SD är rasister. Helt klart är att det gång på gång på gång kommer fram sägningar, åsikter och beteenden från politiker i partiet som är under all kritik (typ att man ska fråga sig vad kvinnan gjort som gjorde att hon blev misshandlad av mannen, hel...g seger, riksdagsmän som hänvisar till "återvandringståg" osv.) som i alla fall för mig gör att det känns helt otänkbart att rösta på ett sådant parti (alltså även om jag nu skulle tycka politiken dom förde var rimlig). Men ändå gör ju så mycket som 20% det. När dom var bara några få procent känns det som att man kunde bortfärda det med ett fåtal rassar men nu tror jag den retoriken är direkt skadlig för oss alla. För det missnöjet och utanförskapet det skapar gör att dom blir ännu starkare. Att idiotförklaras eller få en stämpel man själv inte känner igen sig i gör nog ingen benägen att vara öppensinnad för att lyssna och ta in andra perspektiv. Möts man av aggressivitet blir man oftast arg själv. Jag förstår känslan att vilja säga till alla att dom är idioter men tror som Elaine att det är en approch som hindrar en förändring. Att inte säga "alla som röstar SD är nazister/rasister" är inte lika med att man normaliserar rasism eller tycker SD är ett bra parti. Jag tycker det verkligen inte. Men jag vill hellre förstå en människa som säger sig rösta på SD och anledningarna bakom än att avfärda den som en idiot. Sen är det klart att många kommer visa sig vara idioter ändå, för såna finns det gott om, men i en demokrati har ju idioter lika mycket rösträtt som alla andra så även dom borde man ge ett försök till kommunikation med. Vi är alla människor som ska samsas på denna jord, vi får försöka övervinna våra motigheter på något sätt, har och misstro kan inte segra i det långa loppet.
