Hur säger man till någon hur mycket hen betyder för en, när orden inte räcker till? Idag, idag är Pulkan sentimental och rörd. För ett år sen gifte vi oss, och magen krampar för att inte tårarna ska rinna. När sjutton blev jag så blödig? ? Det handlar inte om att jag kan leva med Hugo, det handlar om att jag inte kan leva utan honom. Det kanske blir så, att man växer ihop. För varje år blir vi bara mer och mer lika varandra. Med Hugo har jag ibland så mycket att prata om att jag måste skriva upp punkter i telefonen för att inte glömma bort vad jag vill prata om, men det är också han jag är mest bekväm med att ligga bredvid varandra helt knäpptysta. Han håller på med sitt, och jag med mitt. Men han finns alltid där även om vi är tysta. https://youtu.be/t4quC3Z-eUQ https://youtu.be/H1SvFxyt5f8 För snart åtta år sen korsades våra vägar och vi har hunnit med mycket. Skaffat och fostrat två underbara döttrar, byggt upp ett tryggt liv till vår familj, bytt bostäder för att äntligen hitta huset vi vill bli gamla i men endast hunnit vara gifta i ett år. Jag är glad över att vi väntade med bröllopet och prioriterade livet i första hand. Det är lite så du och jag funkar. Trots att vi ser många olikheter i varandra (och är sjukt olika) är vi nog mer lika varandra än vad vi tror. När två blev en för snart åtta år sen- då började livet på riktigt. Grattis till oss som firar ett år som gifta idag. Må vi fira kärleken idag, och många, många fler gånger i framtiden. Hugo, I fakking love you babyboyan!
