Jag saknar det redan. Jag måste tillbaka Till och med de kaosiga middagarna saknar jag. Vi var som mest 21 personer på restaurang samtidigt Denna kväll bara gick vi och gick. Jag och Hugo tänkte att vi kunde äta sent, när barnen sov. En god tanke, men barnen ville annat. Leonore reste sig upp i sin liggdel, så vi bytte. Molly låg i liggdelen, och Leonore i sittdelen där vi kunde bälta henne. Det blev ingen middag, men en lång och mysig promenad istället. Tänk att man saknar det som man för stunden inte alls tycker var skoj. Älskade, älskade Spanien. Snart ses vi igen
