En av mina vänner ska snart föda barn & en annan vän till henne har anordnat en babyshower. Problemet är bara att det är såå mycket blått så jag spyr! Inget normkritiskt what so ever. I fb-gruppen så skickas det hejvilt bilder på blåa servetter, blåa cupcakes, blåta presenter, BLÄÄ! Förstår att alla inte tänker normkritiskt, men blir så provocerad. Vill skriva något, men vill inte förstöra stämningen heller. Har ni nägra tips hur jag kan närma mig detta på ett sätt som inte uppfattas alldeles för elakt? Oh vad kul med babyshower! Jag tycker det är en kul tradition som gjort entré här i Sverige! Den här frågan tyckte jag var intressant så tar upp den till diskussion här mer er alla! Jag vet att det finns en hel del som tycker det här är ett elende från USA som bara ger prestationskrav och prylhets men jag tycker det är festligt och fint. Hur rörd blir man inte av lite extra omtanke i slutet av graviditeten? Det behöver ju inte vara världens spektakel utan en lugn brunch med de närmsta, en fika med familjen eller vad som helst funkar ju fint som baby shower. Så länge omtanken finns för mamman och bebisen. Men okej, till frågeställningen. Jag tänker att det finns jättemånga faktorer som kan spela in här. Till exempel hur nära är du och vännen, hur nära är vännen som ordnar och vännen som är gravid? Vad tycker vännen själv om? Precis som det är lätt att falla in i könsroller att allt ska vara blått för att det är en pojke tycker jag det kan vara lätt åt andra hållet - att tycka att det inte får vara det alls trots att det kanske är personens favoritfärg själv? Min favoritfärg är grön så om jag skulle vänta ett till barn (nej, inte aktuellt nu men vi leker med tanken) skulle jag bli extra glad om det var färgtemat, oavsett om det var en lillasyster eller lillebror i magen. Men jag skulle också bli glad för festen oavsett färgtema. För det som värmer mest är ju just att man får den där extra omtanken. När jag väntade Leonore blev jag överraskad med en riktig rosa bomb till babyshower! Det var så mysigt och fint och jag blev helt gråtig av överraskningen. Jag tänker att du i fb-gruppen kanske kan komma med konkreta förslag utan att vara skammande och skriva något i stil med: - hörni XX favoritfärg är ju XX så vad tror ni om den här fina banderollen i den färgen? Eller om du vill vara mer rakt på sak så kan du ju skriva något i stil med: - inte för att det är något fel på blått men vad tror ni om att mixa in lite fler färger så det inte blir så stereotypiskt killigt? Det tycker jag är ganska lagom nivå. Om du sen inte får någon bra respons där så skulle jag faktiskt inte ta den fighten just för att inte sabba stämningen i gruppen och i förlängningen till själva tillfället när ni överraskar mamman. Att skriva något bara för att liksom knäppa på näsan skulle jag undvika helt. Om det är så att det är vissa som tagit på sig att organisera och ansvarar för det får man kanske respektera deras tankegångar även om man inte skulle göra så själv. Och mamman ifråga kanske själv är väldigt traditionell och blir glad för blått? Jag tänker också att den stora frågan om att vara "normkritisk" kommer mer till sin rätt när bebisen väl är född för dig som vän till familjen. Babyshowern kommer ju bebisen faktiskt inte ha några minnen eller intryck av! Så du som vän kan bidra med presenter som inte är typiskt killiga eller ta på dig rollen som den banbrytande under bebisens uppväxt. Vara den som pratar mer inkluderande och säger ifrån när andra vuxna säger dumheter. Där skulle jag också ta en dialog med mamman om hur hon ser på det hela och lägga det på en nivå som känns bra för er båda. Hur skulle ni andra gjort i den här situationen? Eller har ni varit med om liknande och hur gjorde ni då? Tisdagsdiskussion i kommentarerna!
