Godmorgon fina onsdag! Hoppas att ni har haft en fin förmiddag. Jag har spenderat min förmiddag på Karla Café. Druckit alldeles för mycket kaffe men fått mycket gjort Idag: Passade på att arbeta intill platsen min terapeut sitter under förmiddagen. En gång i veckan går jag hos henne och det känns som att vi arbetar i förebyggande syfte. Hon har dragit mig till vansinne dom senaste veckorna. Hon vill få fram mina innersta tankar och hon har redan fått mig till en massa insikter. Timmen går alldeles för fort, och har börjat längta efter dom. Jag är tacksam över att ha nära till känslor. Jag kan vara väldigt glad men jag kan också vara väldigt arg och ledsen. Just nu utmanar jag den duktiga flickan inom mig. ”Du behöver inte vara så jävla duktig jämt Paula” går jag runt och påminner mig själv. Men så plötsligt faller jag in i den rollen utan att jag själv märker det. Igår pratade Hugos föräldrar om julen med oss, och sa att jag för första gången någonsin att jag inte fixar att projektleda julen på egen hand. Att om vi ska fira jul tillsammans, så får vi också hjälpas åt- TILLSAMMANS Förra julen firade vi i Vietnam Mår: Otroligt bra. Känner mig lyckligare än på länge❣️ Barnen: Pratade med barnen på FaceTime imorse. Mamma berättade att dom igår hade varit i en galleria och Leonore hade sett en modellbild utanför Primark och brutit ihop. ”Där är mammaaaa jag längtar henne”. Min lilla Tiki. Hon som har så otroligt mycket fart och energi. Totalt orädd och som gärna tar för sig. Men som också är otroligt skör och har ett stort behov av kärlek och närhet. Hon som gärna vill ligga på mig när hon ska somna, och hennes små händer som fortfarande letar sig in innanför min tröja för att hon vill klappa mig över bröstkorgen. Hugo tycker att detta är så roligt för jag som människa är inte speciellt mycket just närhet. Han är mer gosig av sig, och så har vi Leonore med det behovet. Givetvis ger jag henne det hon behöver, men undrar varför hon inte kan gosa med sin gosiga pappa istället ? Gårdagens bekännelse: ”Jag önskar mig tid med dig. Och något typ av schema”. Så sa Hugo igår när jag under middagen frågade vad han önskar sig i 30 årspresent. Det kändes rätt att under gårdagen avslöja min present till Hugo. Har redan sagt den till honom så kan lika gärna avslöja den här också: Jag håller med om att det finaste man kan ge någon är sin tid. Hugo fyller stort så har under de senaste halvåret klurat och klurat. När någon fyller stort vill man verkligen sätta personens intressen, så har funderat massor! -Det landade i en weekend till Portugal✨ Vi är borta en helg och givetvis har jag styrt ett program som Hugo inte vet om. Problemet blev avgången för mig (därav avslöjade jag min påtänkta present igår). Vi åker tidigt på morgonen och Hugo hade aldrig fixat att jag väckte honom mitt i natten och sa ”packa väskan, vi ska ut på äventyr!”. Han behöver mer tid. Han hade heller inte fixat att jag i smyg hade packat en väska till honom, det hade han känt sig stressad för. Det är hans födelsedag och jag vill ge han dom bästa förutsättningarna för att kunna njuta av den, så avslöjade destination och datum. Mer än så får han inte veta?? Idag: Haft en bra förmiddag och fått mycket gjort, haft min timme med min terapeut och har en lunch inbokad med en vän. Arbetar på Hugos kontor i eftermiddag och PRICK klockan 17 smäller jag ihop datorn! Status: Det är lite mentalt stressigt att ha dessa barnfria eftermiddagarna/kvällarna? Pratar med en massa vänner som jag skulle vilja hinna träffa, samtidigt som jag också vill hinna chilla. Ikväll har vi synkat ihop oss med flera vänner och har en plan om att käka middag tillsammans, vart vet vi inte än men det kommer bli mysigt med kompis-middag.
