Igårkväll kände jag mig lite extra träningspeppad och smsade Bea för att fråga om hon hade en lucka för mig nu på morgonen. Det hade hon och när passet väl var igång ångrade jag mig innerligt. Det var mord. Jag dog lite inombords för att det var så jobbigt. Men jag älskar när träningen känns. Jag älskar att känna svett rinna ner från ryggen och jag älskar när man skriker av ansträngning för då vet man att träningen kommer ge resultat. Jag känner mig smalare och starkare. Har ingen aning om vad jag väger men det skiter jag faktiskt i, jag mår bättre i mig själv och det är det som räknas för mig. Bea är världens bästa tränare. Molly var med idag och blev lite uttråkad så Bea matade henne med lite banan samtidigt som hon skrek på mig. " 15 armhävningar", " Ingen vila, gör 15 rygglyft", "15 benböj med vikter", "På direkt med att göra 15 benböj utan vikter". Påvägen till träningen kände jag att idag är det höstens första dag. När jag och Molly gick ner till bilen med jackor och såg hur trädens löv sakta börjat skifta till röda och orangeafärger, då fick jag en riktig myskänsla. Jag älskar hösten. Hösten för mig är bara mys, fikor, kladdkaka, tända ljus och härliga promenader. Jag ska försöka vara så mycket utomhus som det bara går och förbereda vagnen med åkpåse och liknande för att Molly inte ska frysa. Har lite ärenden för mig idag. Ikväll kommer Hugos vänner hem till oss för att få träffa Molly. På torsdag kommer Jessica och Fabio som har en bulle i ugnen. Deras bebis kan komma iprincip när som helst och det kommer bli så kul att få prata bebis. Jag är en sån som kan prata graviditet i timmar och tror verkligen att barnmorskeyrket skulle passa mig! =)
