Hugo åker till Spanien imorgon, jag och kidsen har några dagar kvar att döda innan det är vår tur. Då är det tacksamt att familj och vänner finns kvar. Vi har många övernattningar framför oss, både hos andra och hos oss. Tills dess så bjuder jag på lite reflektioner som jag noterat de senaste dagarna: - Hur glad blir man egentligen när man snurrat runt och letat efter en parkering. Plötsligt så kommer en ledig plats. Det är larvigt hur glad man blir! - Den roligaste leken Leonore vet är tittut. Det är så otroligt gulligt när hon själv gömmer sig under sin filt, och kommer tillbaka med världens mest förväntansfulla ögon och ett leende som är bredare än Finlandsbåten. Det går inte att göra annat än att skratta och bekräfta hennes lek. - Det sjukaste har hänt. Jag trodde inte att jag ens skulle få en tanke på ett tredje barn. Jag har känt mig så klar med våra två, och dessutom är vår yngsta inte alls gammal. För ett halvår sedan var jag höggravid och SÅ trött på allt som har med en graviditet att göra. Men jag och Hugo pratade om ett tredje här om dagen. Vi båda har ett sug men det är ingenting som kommer hända nu. Fast det blev ändå som ett konstaterande mellan oss att vi definitivt vill ha fler barn i framtiden. - Efter mitt besök hos naprapaten är jag frälst. Nu kommer jag börja gå hos naprapaten en gång i månaden. Det var riktigt skönt att få ryggen och nacken knäckt. - Jag och Molly har börjat spela ett nytt spel. "Vem där" var ett spel som jag spelade jämnt på fritids. Och jag blir full av nostalgi när jag hör Molly säga "har din gubbe glasögon mamma?". Tittut
