På mitt inlägg om mitt språkbruk kom kommentarer om att jag ska erkänna att jag hänger i kommentarsfältet hos Bloggbevakning. Jag tror kommentatorn menade att det ska ha varit där jag sett att folk hackar på mitt sätt att skriva men handen på hjärtat - det var inte kommentarer därifrån jag syftade på i mitt inlägg. Det är nämligen gott om såna kommentarer här inne hos mig. Sen är det säkert samma personer som skriver av sig inne på BB också om hur dom stör sig men det är en annan femma. Med det sagt så vill jag inte ge er intrycket att jag "inte går in på Bloggbevakning". Alltså det är klart jag går in där och läser? Man kan tycka vad man vill om den bloggen men faktum är ju att det är typ den största som finns just nu. Och att den går ut på att granska den bransch jag verkar inom. Jag ser det typ som en del av mitt jobb att läsa där och hålla mig achour med vad som är på gång. Jag hämtar inspiration från ämnen och ibland tycker jag Camilla har helt rätt och ibland helt fel. Jag skäms inte det minsta för att säga att jag är inne och läser där, varför skulle jag försöka mörka det? Jag tycker jag har varit väldigt transparent i det att jag då och då lyfter inlägg därifrån och hänvisar till källan direkt. Ibland när det är inlägg om mig eller Hugo är det klart att jag kollar in kommentarerna också, men det är inte ofta. Det beror lite på ämnet och vad jag är på för humör den dagen. Vissa dagar vet jag nästan vad som kommer stå och vet att jag inte är rustad för den typen av tyckanden om min person. Vissa andra dagar kan jag tycka det är rent utsagt lustiga betraktelser. I början av bloggtiden läste jag dock betydligt mer i kommentarsfält och tog också åt mig mer. Det är en nödvändighet att hålla lite distans till forum där folk kan vara helt anonyma och verkligen ge uttryck för tankar jag inte tror de skulle våga säga direkt till någon person överhuvudtaget. Jag tycker det är tråkigt att kommentarsfälten inne hos Camilla ofta blir till rena kloaker där folk bara spyr ut sig vidrigheter utan att tänka på att det rör faktiska personer. Det fäktas åt alla håll. Jag förstår inte riktigt behovet av att skriva ut sånt på nätet faktiskt. Ibland kanske det är konsekvens åt att Camilla kan skriva rätt syrligt om dom hon bevakar men ibland känns det helt oprovocerat. Jag undrar ibland vilka det är som ligger bakom de vassaste kommentarerna. Hur dom är som personer i riktiga livet, det som pågår parallellt med vårt nätliv. Kom ihåg att jag inte bara är influencer-Paula som ni ser här. Jag är också en mamma, en fru, en dotter, en syster, en vän... jag är en person som alla andra och lever mitt liv. Precis som alla andra profiler ni följer på nätet. Ni kanske bara ser en störig profil men kom ihåg att det är personer bakom den yta ni tar del av. Man behöver inte hålla med eller tycka om men om ni känner behov av att trycka till, fråga er varför! Det skadar aldrig att vara snäll och om man inte vill vara snäll kan man i alla fall skippa att vara elak. Nä hörni, jag hymlar inte med att jag är en läsare av Bloggbevakning men jag går inte in och letar inspiration till mina inlägg bland kommentarsfälten. Visst händer det att jag kollar in dem men för att skona mig själv så låter jag oftast bli just kommentarerna. Att det kommer in en och en annan här bland majoriteten positiva är enklare att hantera. Kommentarsfältet hos Bloggbevakning fäktas åt alla håll - även Camillas - och det är ofta för hård ton i många kommentarer. Jag har förstått att Camilla haft det tufft en tid med en sjuk nära anhörig som nu gått bort, det beklagar jag verkligen och jag skickar en varm tanke till henne i sorgen ?
