Idag hände det något som kunde ha slutat riktigt illa. Jag är både chokad, lättad och förbannad. I parken var allt som vanligt, glada barn sprang runt och lekte. Det var en pojke som lekte högljutt, inget fel med vilda barn eller hur? Men... Den här pojken gör verkligen en show och jag började spana i parken. Vart är hans föräldrar? Jag kan också stå med en kaffe och prata med Hugo. Jag kan också tappa barnen ur sikte, jag kan kolla mailen lite snabbt. Men jag har uppsikt, och är lyhörd. Följer med och finns bakom dom. Molly är äldre än Leonore så henne kan vi släppa mer än Leonore. Jag och Leonore går mot rutschkanan när plötsligt en stor stenbumling far ner. Och landar precis framför Leonore. Då kommer föräldrar till pojken farandes... Alltså det var ingen liten sten, utan en bumling. Hur han ens orkade dra den fram till rutschkanan vet jag inte. Det gjorde mig riktigt förbannad, hade min lilla två åring fått den på sig i den farten den kom i vet jag inte vad som hade hänt med henne. Han satte alla barn i fara och varför i h*lvete ska han kasta ner den för rutschkanan? Är det roligt? Till och med vår fem åring hade tänkt på konsekvensen. ”Men guuuuud förlåt”. Föräldrarna började ropa efter sin son som sprang i en annan riktning. Deras förlåt hade inte betytt någonting om Leonore hade blivit träffad. Deras val att inte ha uppsikt över sin son hade inte gjort skadan mindre. Håll koll på ditt barn! Barn är barn, men barn är också olika. Ingen känner ett barn bättre än sina föräldrar. Jag vet inte om han hade några speciella behov eller så men hans handling i parken var farlig. Då anser jag att man som förälder inte ger utrymme för detta genom att inte ha uppsikt, utan att man istället hjälper sitt barn att undvika svåra situationer. Barn krockar, och mycket kan hända i en park. Men detta var inte charmigt. Det är klart att alla barn är välkomna till parken, och kraven bör sättas på föräldrarna. Så håll koll för allas skull!
