Nästan två veckor har gått sedan öppning utav vår nya restaurang, restaurang Slottet. Dagarna har gått i ett, plötsligt har det blivit kväll och jag har ingen aning om HUR vi ändå lyckats få till allt 😅. Än är allting nytt. Just nu lever vi utan rutin och jag och Hugo samsas om samma tid. En stannar längre, en åker hem. Den andra stannar längre, den andra åker hem. Tjejerna har varit enastående och visat på förståelse och tagit mer ansvar. Men precis som alltid bråkar mitt eget samvete. Jag skyndar alltid hem. Jag skyndar alltid till tjejerna. Jag vill fånga dem precis varenda dag, precis som alltid. Det jag tummar på just nu är min egen träning. Jag orkar inte gå upp kl 05 för att få träningen gjord innan vi kommer till slottet. Jag orkar inte träna på kvällarna efter att tjejerna kommit hem från sina aktiviteter. Det jag får till är Zikis promenader (läs prioriterar) samt löpningen. Löpningen kräver aldrig någon planering, det är bara att knyta på skorna och ge sig ut. Likaså mailen och jobbet med mina sociala medier. Jag har inte hittat rutinerna och prioriterat familjen och återhämtningen, i denna uppstart och nya tillvaro.Mitt mål under maj är att finna rutinerna. Fortsätta lära känna den nya verksamheten. Fortsätta samsas om tiden med Hugo, men också våga släppa in anställda i ansvaret. Både jag och Hugo har jobbat på golvet i service, samtidigt med administrationen och driften.Igår morse spelade vi in en rolig film på slottet innan vi hoppade in och jobbade lunchen Just idag känns det lite läskigt. Molly har sedan långt innan en inplanerad cup. Första utomlandscupen med nya laget, som hon gick till i vintras. I detta nu sitter vi i bilen påväg till Danmark. Detta är inget jag missar för nått i världen. Vi har lagt en bra plan och finns tillgängliga på telefonen. Det som känns är att vi inte är på plats nu under ett par dagar.Utöver uppstart, tumma på rutiner, bråk med dåligt samvete mår jag övergripande bra. Vi kämpar på och dagarna i Danmark känns också välbehövligt. Leonore och Ziki stannade kvar och kör långhelg på landet tillsammans med mamma. Så det är bara jag och Hugo. Vi kommer jobba, och prata en massa jobb. Men också koppla bort och koppla av. Tillsammans. Det behöver vi båda två ♥️.Cupen spelas i en stad som heter Esbjerg. Verkar som majoriteten av Norden har otur med vädret denna långhelg, inklusive vi. Men jag ser ändå fram emot att se lite utav en ny stad. Någon som varit där? Några tips? Något vi inte får missa? 😍
