Jag läste att min bloggkollega Angelica fick ett eiffeltorn rakt in i ögat häromdagen. Hennes son jagade sin systern med det och när Angelica sa ifrån kastade han den på henne - mitt in i ögat, aj! Jag tror vi alla råkat ut för barn som rivits, slagits eller kastat saker i ren frustration - det är där vi som föräldrar säger nej och sätter stopp för att lära barnen att man inte får göra andra illa bara för att man är arg eller ledsen själv. Detaljen i historien med Angelica var att hon sov när barnen jagade varandra och genast fick hon pekpinne i kommentarsfältet. För att hon sov när barnen lekte. Till saken hör att det var klockan 06 på morgonen och Angelica körde snoozet jag tror vi alla föräldrar kör ibland. Ni vet när barnen vill gå upp innan gryningen och man desperat köper sig minuter eller ens sekunder med ipad, film på tv eller lite mobilpill i sängen. My gawd varje sekund är dyrbar som småbarnsförälder, eller hur?! Sen hade hon feber också och vem är inte helt däckad då. Men genast fick hon en "välmenande" kommentar om att det var osäkert att sova när barnen var vakna men att "alla är ju olika". Hur många läser in det sista som att olika = dålig. Om du sover när barnen är vakna är du en dålig mamma. Visst, det är kanske inte en toppenidé att lämna barnen mitt i leken, gå in i sovrummet och bädda ner sig för att låta dom härja själva men så var inte fallet här. När är barnen tillräckligt stora för att lämnas själva vakna och man själv som förälder sover lite bredvid eller i rummet intill? Och hur ska man göra om man är ensamstående och sjuk - måste man försöka hitta en barnvakt till barnen eller är det ok att låta barnen se på film och ligga bredvid och slumra? Hur gör ni? - Tänk om det händer något! Det är nog alla föräldrars värsta mardröm att något ska hända barnen men här tänker jag 1. Man får se till att eliminera dom värsta farorna i rummet och 2. Barnen kommer göra illa sig hela tiden. Även när vi föräldrar är med eller dom är på förskolan. Dem kommer ramla, krocka, tappa saker och slå sig. Vi kan inte linda in dom i bubbelplast och vaka över dom hela tiden. Klart man ska minimera farorna men jag tror det är omöjligt att ha 100% koll 100% av tiden. Eller hur tänker ni? Molly är så stor nu att hon går in till oss om natten och Leonore kommer snart ta sig ur sin säng - då är det omöjligt att ha koll hela tiden mellan deras rum och vårat. Den korta sträckan kan bjuda på att de ramlar och slår sig eller river ner något längst med vägen. Vi kommer ju vakna på en gång när vi hör något (eller jag i alla fall, Hugo snarkar säkert vidare) och vara där på 2 sekunder och det verkar det som att Angelica också gjorde. Jag tror inte Hugo hade fått en sån kommentar om han var ensam med flickorna, dödssjuk och han vakna till att dom höll på att leva om här och jaga varandra. Varför är vi så hårda mot mammor? Var snälla mot varandra och lyft din medmänniska istället för att pika <3 En mami som blundar och tittar bort några sekunder
