Godmorgon på er, jag ligger och har morgonmys med mig själv i sängen. Det är världens väder ute så vaknade vid kvart i nio av dels värmen och så var det någon nöt som borrade. Man blir på sååå dåligt humör när man väcks på ett dåligt ofrivilligt sätt men nu är det okej. Efter att jag har gjort i ordning mig så ska jag springa över till grannen. Annika är mammaledig så gissa om jag har en trogen kompis nu när jag också är mammaledig, skillnaden är bara att jag inte har någon bebis än men hon eller han kommer nog snart. På tal om bebis, idag ska vi åka till sjukhuset för att göra ett ultraljud. Sen jag slutade jobba har jag fått en annan vardag och jag har inte varit vaken på samma tider. Det ledde till att jag inte alls kände bebisen på samma sätt. Sen är jag en sån som läser väldigt mycket och blev orolig när jag läste " det är viktigt att känna barnet varje dag och du bör ha koll på barnets rörelsemönster nu". På riktigt, man vill ju hoppa från en bro när man läser den meningen och kommer på att man inte alls känt bebisen som man brukar... Jag talade om min oro till både Hugos mamma och till Hugo. Fia bad mig lägga mig ner för att hon visst skulle få igång rörelser. Fia satt och klämde, tryckte och buffade på magen i ca en timme och det var verkligen ingen respons tillbaka. Då vart Hugo också orolig och vi ringde till Södertälje sjukhus. Dom bad oss komma in och vi fick göra ett ctg. Skorpan ville inte ens röra på sig när sköterskorna försökte buffa på magen men så fort magnetplåtarna åkte upp på magen så hördes tydliga hjärtljud. Nedrans unge som gör en så orolig =) Och som många av er sa i måndags, kontakta vården vid minsta lilla avvikelse eller oro. De finns där för att hjälpa dig. Idag ska vi åka tillbaka för ett ultraljud. Jag tror att det är en ren rutinkontroll efter vårt senaste besök men Hugo hetsar om att det är något lurt eftersom att dom kallar oss tillbaka. Tänk om vi kommer hem med vår lilla bebbe, åh vad jag längtar tills vårt barn kommer!
