Den här jäkla jämförelsen. Kommentarer som ”Men ni försökte bara bli gravida i sju månader. Det finns ju dom som det tar längre tid för”. No shit tänker jag då. Det går inte att jämföra situationer människor i mellan. Alla har olika förutsättningar, och det jämförs gärna ofta och mycket. Varför inte vara ödmjuk mot att alla äger sin egen känsla och sanning? Varför ens jämföra? Inte bara i exemplet ovan, oavsett vad så finns det ingen mening. Vi berörs av olika saker, och händelser tar hårdare på vissa än andra. Lägg bara av, låt alla i din omgivning äga sin egen sanning utan att du ska ifrågasätta. Stötta istället, eller håll truten. Jag är ganska vrickad, men jag avskyr fläckar på handfat. Omedvetet kan jag börja putsa när jag är hemma hos mamma. ”Va håller jag på med?”. Måste jobba lite på min städsjuka för att inte verka obehaglig haha. Jag hat-älskar känslan av att krypa ner i en kall säng med kalla påslakan. Man huttrar och ligger nästan i fosterställning och väntar på att den där värmande känslan ska komma krypandes. Sen kommer den, och övergången mellan kallt till varmt är helt fantastisk. Varför.i.hvete.ställer.man.in.en.tom.mjölkförpackning.i.kylen????? Det har jag frågat Hugo många gånger och ännu har jag inte fått något vettigt svar =) Många av mina vänner tycker att det är roligt att ta bort luddet i torktumlaren. Dom säger att det är fluffigt och luktar gott. Jag ryser av konsistensen i luddet. Min morfar hade en sammetklädsel i sin bil när jag var liten. Jag bet ofta i förarsätet, uppe vid ena kanten. Varför vet jag inte, men bara tanken på att bita i sammet får håret på mig att resa sig. På något märkligt sätt så förknippar jag luddet i torktumlaren med sammetklädseln i min morfars gamla bil. Jag är inte en otacksam gäst, jag äter i princip allt. Men hade du bjudit mig på en sellerisoppa så hade jag förmodligen börjat skruva på mig. Sagt att jag hade ont i magen eller någon annan bortförklaring för att inte göra dig ledsen. Jag HATAR selleri!
